Hållbara system

Hållbara system

Planering med permakultur

Permakultur är ännu relativt okänt men intresset i Sverige har exploderat de senaste 10 åren.

 

Permakultur står egentligen för permanent agriculture. Begreppet grundades på 60-talet i Australien. Vill du läsa mer om begreppets historia och dess pionjärer, kolla in permakultur.se.

 

Permakultur bygger på respekt för naturen, respekt för människan och rättvis fördelning av resurser. Begreppet kan sägas vara en gräsrotsrörelse som i många fall handlar om att bygga upp trädgårdar eller ekobyar men det kan användas i betydligt fler sammanhang än så. Permakultur är ett designverktyg som bygger på noggrann planering och innehåller olika tekniker och metoder för planering, designutformning, lägesanalys, observation, interaktion och att låta naturen ge sin feedback som måttstock på hur väl man lyckats. Målet med permakultur är att skapa hållbara system - permanent kultur.

 

För att kunna vara med och skapa en långsiktigt hållbar framtid för våra barn och barnbarn behöver vi förstås veta vad vi menar med hållbarhet. Enligt begreppets politiska betydelse och den betydelse som används av FN innebär det en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att ge sämre förutsättningar för framtida generationer att tillgodose sina behov. Detta låter så klart bra men är lite luddigt och kan tolkas på många olika sätt.

 

För oss handlar hållbar utveckling om att se till att de resurser vi använder också får tid på sig att återskapas så att även framtida generationer kan ha nytta av dem. Det handlar om att vårda ekosystemen så att de tjänster vi får av dem kan finnas kvar. I första hand gäller det för oss människor att se till att vi tar hand om den natur som livnär oss på ett sätt som gör att vi kan fortsätta leva i generation efter genration.

De ekonomiska systemen måste byggas kring de krav och riktlinjer som naturen sätter. I ett orätvist fördelat samhälle som vi har idag kan detta inte skapas eftersom de ekonomier som är svaga knappast kan fokusera på miljöproblem utan måste göra det som krävs för att överleva vilket i många fall kan vara skadligt för miljön på olika sätt. Därför är det viktigt att skapa en ekonomi som är rättvis och som bygger på en jämn fördelning av resurser.

 

Det gäller också att inse att vi har skapat ett mycket komplext samhälle och att det aldrig finns några självklara svar eller givna lösningar på de utmaningar vi står inför. Men ändå kan vi observera vissa drag i samhället som utan vidare skulle kunna sägas vara ohållbara och som vi därför behöver jobba med. Några exempel är transport, jordbruk och sjukvård.

 

Det finns många sätt att jobba för hållbarhet och man måste inte bli forskare eller politiker för att förändra. Möjligheterna är egentligen väldigt stora, bara vi vet hur systemet fungerar. Ju fler människor som engagerar sig, oavsett på vilket sätt, desto större blir vår gemensamma kraft.

Hållbar odling

Vi tror att alla människor skulle må bra av att engagera sig i odling. Att odla sina egna grönsaker är fantastiskt roligt och tillfrdställande och skapar en känsla av att vara självständig samtidigt som man skapar en stark samhörighet med jorden.

 

Människan och naturen har samarbetat i alla tider för att tillgodose människans behov. Genom odlandet kan vi komma i kontakt med känslan av vördnad och respekt för naturen. Det ger oss en känsla av meningsfullhet och tillfredställelse och möjliggör för oss att koppla av och släppa stressen.

Vad är en skogsträdgård?

Skogsträdgården är egentligen ett exempel på en ny och samtidigt gammal metod att producera mat, medicin och material. Förenklat kan man säga att man efterliknar det naturliga ekosystemet i en ung artrik skog där man har flera olika sorters växter, såsom marktäckare, örter, buskar och träd. Det speciella med skogsträdgården till skillnad från den naturliga skogen är att alla växter i systemet är noga utvalda för att passa in i systemet och varje växt har flera uttänkta funktioner att fylla, t.ex. såsom att strategiskt placera ut kvävefixerande växter som ger näring till marken och samtidigt ger vindskydd eller skugga åt andra växter. Många av växterna är ätliga men man använder även växter för material, djurfoder, örtmedicin, växter för att locka insekter eller förvilla skadedjur.

 

Vår egen skogsträdgård började byggas upp 2013 och den har vuxit rejält och utökats sedan dess. Är man intresserad av skogsträdgårdskonceptet rekommenderar vi varmt skogsträdgårdsbloggen och boken "How to make a forest garden" av Martin Crawford.

Att vårda lanskapet ger mycket tillbaks

Naturen runt oss bör vi vårda med varsam hand. Här på gården bedriver vi naturvård på olika sätt. Vi har allt att vinna på detta eftersom de ekosystem vi främjar också kommer att ge något tillbaka till oss i slutändan, så kallade ekosystemtjänster.

 

För oss innebär landskapsvård också att ta tillvara landskapets inneboende kvalitéer och jobba med naturen på ett följsamt sätt. På en fuktig del av skogen har vi därför skapat en liten våtmark med två små dammar. Vi har fortfarande orörda delar på gården som vi funderar över vad vi ska göra med, bland annat en gammal mossodling där dikningen inte längre fungerar och kanske också skulle vara en potentiell våtmark. Skogsbruk är en annan del av att vårda landskapet som också kan göras på många olika sätt. Vi siktar efter att ha stor artvariation i skogen med många olika sorters träd. Det ger en robustare skog med plats för fler insekter och djur vilket i sin tur ger ett mer motståndskraftigt ekosystem.

Återbruk och kretslopp

Förr slängde man sitt skräp i skogen, under huset, bakom ladugården mm. Detta har vi fått erfara här på gården när vi renoverat, grävt och byggt. Skräp. Flaskor, burkar och behållare slängda på marken, nu övervuxna av mossa och jord.

 

Man kan glädjas åt att vi har kommit så långt som vi nu har gjort på återvinningsfronten i Sverige, även om det finns mycket som fortfarande kan göras. Men förutom att återvinna kan man ju också återbruka, alltså använda gamla saker till nya ändamål. När vi tex nu ska renovera vårt gamla timmerhus återanvänder vi så mycket av materialet i huset som möjligt igen. Golv, tak och brädor kan åter läggas in, stommen och murstocken kan vara kvar ytterligare minst hundra år. Det finns studier som visar att sådana omhändertaganden av gamla hus till och med kan tävla med de mest moderna passivhusen i energieffektivitet, åtminstonde de första 60 åren av passivhusets liv om man ser till den totala energimängden som gått åt för produktion, uppvärmning osv.

 

Att återbruka material är kanske en av de bästa saker vi kan göra för att spara på samhällets resurser. Dessutom är det oftast mycket billigt och det ger en säregen prägel till det man gör. Och det kan vara väldigt roligt!

gärdsgård

KONTAKTA OSS

info@gardenbergsnas.se

Tfn: +46 (0) 733 541 758

HJÄLP OSS BLI BÄTTRE

Har du idéer om vad vi kan göra? Ge oss gärna feedbacken vi behöver!

HITTA HIT

På vår kontaktsida finns mer information om hur du hittar till oss

Copyright @ All Rights Reserved